NÀr en ungdom mellan 15-17 Är misstÀnks för ett brott ska Äklagaren begÀra in ett yttrande frÄn socialtjÀnsten enligt 11 § lagen (1964:167) med sÀrskilda besta?mmelser om unga lagövertrÀdare. MÄlet med att begÀra in ett yttrande Àr att ge rÀttsvÀsendet ett underlag som klarlÀgger den unges situation och ett eventuellt vÄrdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan pÄverka hur bÄde Äklagaren och rÀtten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjÀnsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrÄn traditionella förestÀllningar om kön.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur förestÀllningar kring unga och deras politiska engagemang sÄg ut i Sveriges tvÄ största morgontidningar under Ären 1990-2007. Dessa förestÀllningar kan ha pÄverkat medborgarnas syn pÄ unga och pÄ politik men ocksÄ utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i frÄga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var sÄ att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gÀllde den vuxna befolkningen.76 artiklar frÄn Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar frÄn Svenska Dagbladet (SvD) ingÄr i studien och de undersöks med metoden innehÄllsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vÄr tids unga", dels om vad moralpanik Àr. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstÀmmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, anvÀnder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser nÀr det gÀller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstÄr som annorlunda..

SamhÀllet har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjÀnsten ska socialnÀmnden tillsammans med förÀldrarna bidra till att de unga fÄr sÀkra och trygga uppvÀxtförhÄllanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar pÄ grund av sitt beteende Àr i behov av vÄrd kan socialnÀmnden omhÀnderta dessa ungdomar för att de inte ska utsÀtta sig sjÀlva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda pÄ om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda pÄ vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rÀttsdogmatisk ansats och det material som anvÀndes var i första hand rÀttskÀllor sÄ som lagtext, förarbeten och doktrin.

Unga utgör framtiden och Àr ett segment som banker vill knyta till sig. Det finns emellertid en svÄrighet för banker att veta hur de ska nÄ de unga. Denna uppsats beskriver hur unga vÀljer bank. Resultatet visar att unga Àr kÀnsliga för familj och omgivningens pÄverkan, och det Àr det som i första hand styr deras val av bank. De har Àven höga krav pÄ tekniska lösningar och det Àr dÀr utvecklingen bör ske för att nÄ de unga..

VÀxande samhÀllskrav gör att unga kvinnor mÄr allt sÀmre. Psykiska problem Àr dubbelt sÄ vanligt bland unga kvinnor jÀmfört med unga mÀn visar allt fler rapporter. Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det Àr framför allt flickor och unga kvinnor som mÄr dÄligt.Forskningen har visat att nÀra hÀlften av flickorna pÄ högstadiet och gymnasiet Àrdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvÀr som magont, huvudvÀrk eller sömnproblem. Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera unga elevers psykiska hÀlsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ÀndamÄlet anvÀndes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Syftet var att undersöka hur unga kvinnors brottslighet framstÀlls i dagspress ur ettgenusperspektiv. Materialet bestod av artiklar frÄn tidningarna Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, publicerade under Ären 1990-2009. NÄgonavgrÀnsning till en viss brottstyp gjordes inte, för att ocksÄ se om och hur det skiljer sig iframstÀllningen av den unga kvinnan beroende pÄ brottstyp. FrÄgestÀllningarna var;1. Hur stor del av dagspressens skildringar av ungdomsbrottslighet handlar om ungakvinnors brottslighet?2.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur förestÀllningar kring unga och deras politiska engagemang sÄg ut i Sveriges tvÄ största morgontidningar under Ären 1990-2007. Dessa förestÀllningar kan ha pÄverkat medborgarnas syn pÄ unga och pÄ politik men ocksÄ utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i frÄga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var sÄ att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gÀllde den vuxna befolkningen.76 artiklar frÄn Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar frÄn Svenska Dagbladet (SvD) ingÄr i studien och de undersöks med metoden innehÄllsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vÄr tids unga", dels om vad moralpanik Àr. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstÀmmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, anvÀnder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser nÀr det gÀller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstÄr som annorlunda..

Detta examensarbete handlar om lÀrarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstÄs och vilken betydelse de kan tÀnkas ha. Syftet Àr att visa och analysera de bilder av lÀrare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad Àr det för bilder av lÀrare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmÀrkande egenskaper och karaktÀrsdrag har de lÀrare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrarna? Hur pÄverkas skildringarna av den tid som Äterspeglas? För att besvara dessa frÄgor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar pÄ en socialkonstruktivistisk teori och dÀrtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

En undersökning rörande tjejtidningars betydelse för unga tjejer gÀllande skönhetsideal, sex, mode, kÀndisfixering och identitet. Som metod anvÀnde vi oss av gruppintervjuer med unga tjejer i Äldrarna 14 och 17 Är..

Forskning visar att majoriteten av unga hbt-personer mÄr bra, men ett större antal unga hbt-personer mÄr dÄligt, Àn i gruppen unga i stort. Som ett led i att arbeta hÀlsofrÀmjande och identitetsstÀrkande med unga hbt-personer drivs s.k. fritidshÀng . Syftet med studien Àr att undersöka betydelsen av sÄdana fritidshÀng för unga hbtq-personers identitetsberÀttelser med fokus pÄ hur en sÀker plats skapas och hur detta relaterar till identitet. Genom intervjuer med ungdomar som besöker fritidshÀngen framkommer att fritidshÀngets ramar, som byggs upp av strukturen, kravlöshet och ett varmt mottagande, tillsammans med vad besökarna tar med sig in i form av erfarenheter och egenskaper, gemensamt skapar ett tryggt rum.

Unga möter unga is an activity that concentrates on sexuality, coexistence and relations. The project was founded by ?Ungdomsmottagningen centrum?. Ungdomsmottagingen centrum collaborates with the University of Gothenburg in implementation. When us students of socialwork programs have our practical vocational training place during term six we get the possibility to choose to participate on this activity aside of our other practical training.

I dagens samhÀlle generellt och Àven inom forskningen framförs uppfattningen att individen sjÀlv Àr ansvarig för att skapa en stabil sjÀlvkÀnsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten Àr av stor vikt. Tidigare forskning pekar pÄ att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda sjÀlvkÀnslan hos ungdomar.Syftet med denna studie Àr att frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga mÀn och unga kvinnor i grupp konstruerar förestÀllningar om sjÀlvkÀnsla, utifrÄn frÄgestÀllningarna ?Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga mÀn pratar om sjÀlvkÀnsla?? och ?Vilka faktorer kan generellt sett pÄverka sjÀlvkÀnsla, enligt unga vuxna??. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga mÀn och unga kvinnor pratar om sjÀlvkÀnsla.

Studien handlar om unga vuxnas skuldsÀttning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 ? 30 Är. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandlÀggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas instÀllning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjÀlpa dem. Studiens empiri bygger pÄ data frÄn sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjÀlp av tematisk analys.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur tvÄsamhet uppfattas och reproduceras av nÄgra unga mÀnniskor idag, genom att titta pÄ hur de upplever samhÀllets tvÄsamhetsnorm och hur den pÄverkar dem..

Psykisk ohÀlsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade Är av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstÄnd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte sÀrskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hÀlsa pÄ ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hÀlsotillstÄndet hos kvinnor i Äldern 18-25 Är med avseende pÄ stress, utbrÀndhet, Ängest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jÀmfördes med mÀn 18-25 Är och individer i Äldern 26-79 Är, med data frÄn en omfattande populationsbaserad enkÀtundersökning. Resultaten frÄn sjÀlvskattningsformulÀren visade att unga kvinnor rapporterade högre nivÄer av stress, utbrÀndhet, Ängest och somatisering Àn unga mÀn och övriga Äldrar, högre nivÄer av dÄlig sömnkvalitet Àn unga mÀn samt av icke-restorativ sömn Àn övriga Äldrar.